Slödag
I morse blev jag väckt på det allra mysigaste sättet, David slänger sig i sängen och man får en puss på pannan och en kram, och en inte så mysig fråga, "är det inte dags för dig att stiga upp snart". Jag skulle skjutsa han och Markus till flyget för deras turné i Stockholm med omnejd. Sen dess har jag varit ensam hemma (bortsett från Johan och Lovis), och jag har haft en bra dag!
När jag kom hem från långa färden till flyget och tillbaka satte jag mig vid köksbordet och åt frukost samtidigt som jag såg gårdagens bonde söker fru, som för övrigt är det bästa som erbjuds på TV, men missades igår pga hockeytittande.
Efter avsnittet kom min debatt med mig själv, skolarbete nu eller sen? Känner mig själv ganska bra när det gäller uppgifter som den jag hade, och vet att jag måste vara i ett visst mood, och att det då tar en eller två timmar att göra den klar. Självklart vägde det in att jag sovit väldigt dåligt de senaste nätterna som följd av fruktansvärd hosta, så jag bestämde mig vör att vila i sängen en stund. Kring 13.00 ringde David och sa att de lyckats få sig på tåget till Linköping, och då, insåg jag att detta inte fungerar längre.
Jag steg upp för andra gången för dagen satte mig och såg Ellen DeGenerous show (Näst bäst på TV) fruktlunch, drack kaffe, sen var det dags, och ja, det tog 1 och en halv timme för mig att bli klar med skoljobbet. Sen var det dags att slöa ihop igen med lite rester från Davids soppa från tidigare i veckan och lite meningslöst tv-tittande och datoriserande.
En bra dag för mitt humör, och ingen som vill ha middag eller städat, bara jag och min fruktansvärda lathet. Ska nu ursäkta mig själv och säga att jag gick en lång kvällspromenad med Lovis, men denna gjorde att min hosta blev värre igen, känner mig inte som världens bästa matte i nuläget, men hon ligger fortfarande vid min sida av sängen så jag antar att hon fortfarande tycker om mig.
En dålig sak med att David är borta är att jag aldrig går och lägger mig. Ett problem han uttrycker när han är ensam också, vilket är underligt, för jag tycker alltid att det är han som säger att vi ska gå och sova. Just ikväll vet jag också att när jag lägger mig kommer jag att börja hosta mer, så jag sover väl ändå inte förrän jag har hostat mig utmattad, längtar.
Imorgon blir det mer fart med fler måsten! Skolarbete ska hinnas med, sen ska jag hinna med att fara till stan och handla födelsedagspresent åt minsta lillasyster, för att sedan fara hem igen för att hämta Emma, mamma och Rickard. Sedan ska det köras till stan för att lämna av de gifta paret på var sin jobbfest medan jag och syster kör vidare till ersmark för att fira minsta lilasyster Maria, som blir 12 (!) år.
När jag kom hem från långa färden till flyget och tillbaka satte jag mig vid köksbordet och åt frukost samtidigt som jag såg gårdagens bonde söker fru, som för övrigt är det bästa som erbjuds på TV, men missades igår pga hockeytittande.
Efter avsnittet kom min debatt med mig själv, skolarbete nu eller sen? Känner mig själv ganska bra när det gäller uppgifter som den jag hade, och vet att jag måste vara i ett visst mood, och att det då tar en eller två timmar att göra den klar. Självklart vägde det in att jag sovit väldigt dåligt de senaste nätterna som följd av fruktansvärd hosta, så jag bestämde mig vör att vila i sängen en stund. Kring 13.00 ringde David och sa att de lyckats få sig på tåget till Linköping, och då, insåg jag att detta inte fungerar längre.
Jag steg upp för andra gången för dagen satte mig och såg Ellen DeGenerous show (Näst bäst på TV) fruktlunch, drack kaffe, sen var det dags, och ja, det tog 1 och en halv timme för mig att bli klar med skoljobbet. Sen var det dags att slöa ihop igen med lite rester från Davids soppa från tidigare i veckan och lite meningslöst tv-tittande och datoriserande.
En bra dag för mitt humör, och ingen som vill ha middag eller städat, bara jag och min fruktansvärda lathet. Ska nu ursäkta mig själv och säga att jag gick en lång kvällspromenad med Lovis, men denna gjorde att min hosta blev värre igen, känner mig inte som världens bästa matte i nuläget, men hon ligger fortfarande vid min sida av sängen så jag antar att hon fortfarande tycker om mig.
En dålig sak med att David är borta är att jag aldrig går och lägger mig. Ett problem han uttrycker när han är ensam också, vilket är underligt, för jag tycker alltid att det är han som säger att vi ska gå och sova. Just ikväll vet jag också att när jag lägger mig kommer jag att börja hosta mer, så jag sover väl ändå inte förrän jag har hostat mig utmattad, längtar.
Imorgon blir det mer fart med fler måsten! Skolarbete ska hinnas med, sen ska jag hinna med att fara till stan och handla födelsedagspresent åt minsta lillasyster, för att sedan fara hem igen för att hämta Emma, mamma och Rickard. Sedan ska det köras till stan för att lämna av de gifta paret på var sin jobbfest medan jag och syster kör vidare till ersmark för att fira minsta lilasyster Maria, som blir 12 (!) år.
.
Ibland vill jag bara kräkas på tillvaron. Men jag får inte klaga.
Tisdag
I brist på annat att göra tänkte jag nu skriva några rader.
Jag sitter just nu vid köksbordet och väntar på att David ska komma (I just detta nu rullar bilen in på gården). Vi ska äta middag hos Anna och Mikael ikväll, det blir med största sannolikhet mycket gott och trevligt! Men först har vi något väldigt viktigt att ta hand om, nämligen borra hål i krukan ute, eftersom jorden som är i den har förvandlats till lervälling av allt detta regnande, idag bjuder nederbörden på snöblandat. Jag tycker att vädret kan bestämma sig för det ena eller andra och inte en blandning av de två. Livet som glasögonorm dagar som dessa när man är ute med hunden är inte lätta.
Imorgon ska jag sitta färgmodell hos Elice och prova deras nya färger, hon har sagt att hon har en Elizabeth Taylor vision för mitt hår, spännande. Det jag hoppas mest är att hon hinner klippa mig, då det typ var ett år sen. (Sant)
Nä, nu ska David räkna husekonomi och jag ska försöka vara social med honom.
Jag sitter just nu vid köksbordet och väntar på att David ska komma (I just detta nu rullar bilen in på gården). Vi ska äta middag hos Anna och Mikael ikväll, det blir med största sannolikhet mycket gott och trevligt! Men först har vi något väldigt viktigt att ta hand om, nämligen borra hål i krukan ute, eftersom jorden som är i den har förvandlats till lervälling av allt detta regnande, idag bjuder nederbörden på snöblandat. Jag tycker att vädret kan bestämma sig för det ena eller andra och inte en blandning av de två. Livet som glasögonorm dagar som dessa när man är ute med hunden är inte lätta.
Imorgon ska jag sitta färgmodell hos Elice och prova deras nya färger, hon har sagt att hon har en Elizabeth Taylor vision för mitt hår, spännande. Det jag hoppas mest är att hon hinner klippa mig, då det typ var ett år sen. (Sant)
Nä, nu ska David räkna husekonomi och jag ska försöka vara social med honom.
Selen är åter!
HAHA! Jag hade rätt!
Jag har nu i ca. en vecka gått runt och varit arg över att Lovis dragsele har varit borta, den har varit utlånad till Emma men för en tid sedan kom hon hit och lämnade tillbaka den. Då fick den ligga på kökssoffan sen en dag så var den borta. Jag tänkte inte så mycket på saken just då, men cirka en vecka senare kommer Rickard vild och galen och måste låna selen för att Charlie skulle spåra igen. Då bröt min ilska ut, Selen var försvunnen, både jag och David letade och letade men ingen sele kunde hittas. Jag skyllde direkt på David att han hade städat bort den och glömt vars, som så många gånger förut, men han hade inte städat bort den...
Idag fick jag svaret, och det visade sig att jag hade rätt från början, Davids fel. Jag hittade nämligen selen i en kasse i en kartong som låg nere i källar'n för att eldas upp. Kartongen var från paketet som skorna jag beställde låg i för några veckor sen, som David för en tid sedan frågade om jag skulle ha kvar, varpå jag sa nej. Hur påsen med selen hamnade i den kartongen vet jag inte, men jag vet att det var David som städade bort den och att jag hade rätt.
Egentligen har jag en del att göra idag, men jag känner mig så slö att jag inte orkar ta itu med det som ska göras, plugg. Då måste jag ta mig till Jesper, om han nu är hemma, hämta boken och sedan läsa. Addera till detta att boken är på engelska.
Klantjag föll i trappen imorse. Lovis blev livrädd, inte för mitt liv, men för hennes, för hon vågade knappt gå fram till mig efteråt och kolla till mig, utan darrade av skräck och såg enormt underlägsen och skamsen ut, som om hon hade gjort nåt fel. Knäpphund.
Jag har nu i ca. en vecka gått runt och varit arg över att Lovis dragsele har varit borta, den har varit utlånad till Emma men för en tid sedan kom hon hit och lämnade tillbaka den. Då fick den ligga på kökssoffan sen en dag så var den borta. Jag tänkte inte så mycket på saken just då, men cirka en vecka senare kommer Rickard vild och galen och måste låna selen för att Charlie skulle spåra igen. Då bröt min ilska ut, Selen var försvunnen, både jag och David letade och letade men ingen sele kunde hittas. Jag skyllde direkt på David att han hade städat bort den och glömt vars, som så många gånger förut, men han hade inte städat bort den...
Idag fick jag svaret, och det visade sig att jag hade rätt från början, Davids fel. Jag hittade nämligen selen i en kasse i en kartong som låg nere i källar'n för att eldas upp. Kartongen var från paketet som skorna jag beställde låg i för några veckor sen, som David för en tid sedan frågade om jag skulle ha kvar, varpå jag sa nej. Hur påsen med selen hamnade i den kartongen vet jag inte, men jag vet att det var David som städade bort den och att jag hade rätt.
Egentligen har jag en del att göra idag, men jag känner mig så slö att jag inte orkar ta itu med det som ska göras, plugg. Då måste jag ta mig till Jesper, om han nu är hemma, hämta boken och sedan läsa. Addera till detta att boken är på engelska.
Klantjag föll i trappen imorse. Lovis blev livrädd, inte för mitt liv, men för hennes, för hon vågade knappt gå fram till mig efteråt och kolla till mig, utan darrade av skräck och såg enormt underlägsen och skamsen ut, som om hon hade gjort nåt fel. Knäpphund.
